Intel har använt många olika integrerade grafiklösningar i sina processorer genom åren. Namnen på dessa grafiklösningar har gradvis utvecklats från Intel GMA och Intel HD Graphics till Intel Iris, UHD Graphics, Iris Xe och den nyare Intel Arc-grafiken. Vissa grafikfamiljer släpptes också i flera versioner och användes i olika processorgenerationer.
Integrerad grafik finns i praktiskt taget alla bärbara processorer och i vissa stationära processorer, vilket eliminerar behovet av ett separat grafikkort. Intel tillverkar dock även processorer utan integrerad grafik, specifikt modeller som är avsedda att användas tillsammans med ett separat grafikkort.
Tabellen nedan ger en kronologisk översikt över de viktigaste integrerade grafiklösningarna som använts i Intel-processorer, tillsammans med deras ungefärliga lanseringsperioder. Detta gör det enkelt att följa utvecklingen av Intels integrerade grafik från de tidiga GMA-lösningarna till moderna grafikarkitekturer.
| Period | Intel Graphics |
|---|---|
| 2006–2009 | Intel GMA 3000 / GMA X3000 / GMA X3100 |
| 2010–2011 | Intel HD Graphics |
| 2011–2012 | Intel HD Graphics 2000 / 3000 |
| 2012–2013 | Intel HD Graphics 2500 / 4000 |
| 2013–2014 | Intel HD Graphics 4200 / 4400 / 4600 / 5000 / 5100 / 5200 |
| 2014–2015 | Intel HD Graphics 5300 / 5500 / 6000 / Iris 5500 / Iris 6100 |
| 2015–2016 | Intel HD Graphics 510 / 515 / 520 / 530 / Iris 540 / 550 / 580 |
| 2016–2017 | Intel HD Graphics 610 / 615 / 620 / 630 / Iris Plus 640 / 650 / 655 |
| 2017–2018 | Intel UHD Graphics 600 / 605 / 610 / 620 / 630 |
| 2018–2020 | Intel UHD Graphics 610 / 615 / 620 / 630 / Iris Plus 645 / 655 |
| 2020–2021 | Intel UHD Graphics / Iris Xe Graphics |
| 2021–2023 | Intel UHD Graphics 730 / 750 / 770 / Iris Xe Graphics |
| 2023–2026 | Intel UHD Graphics / Intel Arc integrerad grafik |
Intel GMA
Intel GMA (Graphics Media Accelerator) är en tidig familj av integrerade grafiklösningar från Intel som användes före introduktionen av Intel HD Graphics. I de tidiga generationerna var grafikprocessorn (GPU) en del av chipsetet i stället för processorn. Med andra ord innehöll ett enda processorpaket två separata processorer: CPU:n och GPU:n. Välkända modeller omfattar GMA 950, GMA 3000, GMA X3000 och GMA X3100.
Tidiga GMA-lösningar var främst utformade för bildskärmsutgång, skrivbordsgrafik, videouppspelning och grundläggande 3D-acceleration. GMA X3000 introducerade en mer programmerbar arkitektur med gemensamma exekveringsresurser.
Integrerad grafik var betydligt svagare än separata grafikkort och fungerade som ett lågkostnadsalternativ för grundläggande grafikfunktioner.
Intel HD Graphics
Intel HD Graphics-systemet introducerades tillsammans med den första generationen Intel Core-processorer. I de första processorerna i Westmere-serien var CPU:n och GPU:n separata kretsar som placerades i samma paket. I Sandy Bridge-arkitekturen integrerade Intel CPU:n och GPU:n på samma die. Sandy Bridge-arkitekturen introducerade också Intel Quick Sync Video-tekniken, som ger dedikerad hårdvaruacceleration för videokodning och omkodning.
Intel HD Graphics 2000 och 3000
Grafikkärnorna HD Graphics 2000 och HD Graphics 3000 introducerades 2011 tillsammans med andra generationens Intel Core-processorer, baserade på Sandy Bridge-arkitekturen.
HD Graphics 2000 hade 6 exekveringsenheter (EU), medan HD Graphics 3000 hade 12 EU, vilket gjorde HD Graphics 3000 till den kraftfullare versionen. Båda grafikprocessorerna använde delat DDR3-systemminne i stället för dedikerat grafikminne.
Sandy Bridge var också den generation där Intel integrerade CPU:n och GPU:n på samma fysiska die. En annan viktig innovation var Quick Sync Video-tekniken, som gav dedikerad hårdvara för videokodning och omkodning — en funktion som senare blev standard.
Intel HD Graphics 2500 och 4000
Grafikkärnorna HD Graphics 2500 och HD Graphics 4000 introducerades 2012 tillsammans med tredje generationens Intel Core-processorer, baserade på Ivy Bridge-arkitekturen.
Ivy Bridge-arkitekturen introducerade också Intels 22 nm-tillverkningsprocess för dessa processorer. Den integrerade grafiken fick stöd för DirectX 11 samt förbättringar av hårdvaruavkodning av video, videobearbetning och stöd för flera bildskärmar.
Intel HD Graphics 4200, 4400, 4600, 5000, 5100 och 5200
Dessa grafikprocessorer introducerades 2013 tillsammans med fjärde generationens Intel Core-processorer, baserade på Haswell-arkitekturen.
Intel ökade antalet exekveringsenheter betydligt. Modellerna HD Graphics 4200, 4400 och 4600 hade 20 EU, medan de kraftfullare modellerna HD Graphics 5000, 5100 och 5200 nådde 40 EU.
HD Graphics 5000-serien användes främst i mobila processorer. Den kraftfullare modellen Iris Pro Graphics 5200 gick ännu längre genom att lägga till 128 MB eDRAM, som fungerade som ett höghastighetscacheminne och minskade prestandabegränsningar orsakade av systemminnets bandbredd.
Haswell-arkitekturen lade också till stöd för DirectX 11.1 och förbättrade hårdvaran för multimediabearbetning.
Intel HD Graphics 5300, 5500 och 6000
Grafikprocessorerna HD Graphics 5300, 5500 och 6000 tillhörde Broadwell-generationen, som introducerades 2014–2015. Broadwell var den första generationen Intel Core-processorer för massmarknaden som tillverkades med en 14 nm-process.
HD Graphics 5500 hade 24 exekveringsenheter (EU), medan HD Graphics 6000 hade 48. Därmed hade 6000-modellen dubbelt så många exekveringsenheter som 5500-modellen.
Intel förbättrade också energieffektiviteten och funktionerna för multimediabearbetning. Dessa förändringar var särskilt viktiga för bärbara datorer, där den integrerade grafiken behövde ge högre prestanda utan en betydande ökning av energiförbrukningen. Intel fortsatte att använda eDRAM i vissa högpresterande mobila grafikkonfigurationer.
Intel Iris och Iris Pro
Iris var en serie integrerade grafiklösningar från Intel med högre prestanda. Den användes i utvalda mobila processorer från Broadwell- och Skylake-generationerna.
Skylake-arkitekturen innehöll grafiklösningar som Iris 540, Iris 550 och Iris Pro 580. Iris Pro 580 hade 72 exekveringsenheter (EU) och 128 MB eDRAM, vilket gav den betydligt mer resurser för att utföra beräkningar än vanliga HD Graphics-lösningar från samma period. Man kan säga att dessa grafikprocessorer började närma sig prestandan hos separata grafikkort i mellanklassen.
Intel HD Graphics 510, 515, 520 och 530
Grafikprocessorerna HD Graphics 510, 515, 520 och 530 introducerades tillsammans med Skylake-processorerna 2015. Intel ändrade sin namnkonvention och ersatte de tidigare modellnumren i 4000- och 5000-serierna med beteckningar i 500-serien.
HD Graphics 510 hade 12 EU, medan HD Graphics 515, 520 och 530 vardera hade 24 EU. HD Graphics 520 användes i stor utsträckning i mobila processorer, medan HD Graphics 530 användes i Core-processorer för stationära datorer med högre prestanda.
Skylake-arkitekturen introducerade stöd för DirectX 12 och OpenCL 2.0 samt förbättringar av multimediabearbetning och stöd för högupplösta bildskärmar.
Intel HD Graphics 610, 615, 620 och 630
Grafikprocessorerna HD Graphics 610, 615, 620 och 630 introducerades tillsammans med Kaby Lake-processorerna 2016–2017. HD Graphics 610 hade 12 EU, medan HD Graphics 615, 620 och 630 vardera hade 24 EU. När det gäller antalet exekveringsenheter förblev alltså de flesta modellerna liknande sina Skylake-baserade motsvarigheter.
Större förändringar gjordes i mediamotorn. Kaby Lake hade betydligt förbättrad hårdvaruacceleration för HEVC/H.265- och VP9-format, inklusive 10-bitarsvideo. Som ett resultat blev plattformen mycket bättre lämpad för hårdvaruaccelererad 4K-videouppspelning, samtidigt som belastningen på CPU:n minskade.
Intel UHD Graphics
Intel började använda namnet ”UHD Graphics” för flera generationer och produktsegment. Bland modellerna fanns UHD Graphics 600, 605, 610, 620 och 630.
UHD Graphics 630 användes till exempel i Coffee Lake-processorer och hade 24 EU. Namnet ”UHD” i sig definierade alltså inte någon specifik prestandanivå. UHD Graphics 630 och den senare UHD Graphics 770 tillhör olika generationer och har olika arkitekturer och funktioner.
Senare stationära processorer hade UHD Graphics 730 och UHD Graphics 770. UHD Graphics 770, som användes i Alder Lake, ökade antalet exekveringsenheter till 32 EU jämfört med 24 EU i UHD Graphics 630. Intel fortsatte också att förbättra mediamotorn, stödet för 4K-video samt avkodning av HEVC och VP9 och lade till hårdvarustöd för AV1 i senare generationer.
Intel Iris Xe Graphics
Iris Xe Graphics introducerades med mobila Tiger Lake-processorer 2020. Det innebar en större arkitektonisk förändring eftersom den baserades på Intels nya Xe-LP-grafikarkitektur i stället för den äldre HD/UHD Graphics-arkitekturen.
Mobila Iris Xe-konfigurationer nådde 96 exekveringsenheter, en betydande ökning jämfört med de 24 EU som fanns i många tidigare UHD Graphics-implementationer. Xe-LP introducerade också en mer avancerad mediomotor med hårdvaruavkodning av AV1, tillsammans med stöd för DirectX 12 och förbättrade funktioner för flera bildskärmar.
Den faktiska prestandan hos Iris Xe beror i hög grad på minneskonfigurationen. Eftersom GPU:n använder systemminne i stället för dedikerat VRAM kan snabbare minne som LPDDR4x eller LPDDR5 ha en betydande inverkan på grafikprestandan.
Intel Arc Graphics
Intel Arc representerar nästa generation. Xe HPG-arkitekturen användes ursprungligen i Intels separata Intel Arc-grafikkort och påverkade senare utvecklingen av integrerad Arc-grafik i utvalda Core Ultra-processorer.
Jämfört med Iris Xe har grafiklösningar i Arc-klassen specialiserade XMX-processorer för uppgifter inom artificiell intelligens och ray tracing-enheter för hårdvaruaccelererad ray tracing.
I Core Ultra-processorer är Arc-integrerad grafik inte bara en version av UHD Graphics eller Iris Xe med högre klockfrekvens. Den använder den nya Xe-arkitekturen med mer avancerade grafik-, media- och AI-funktioner.
