På vissa TV-modeller kan du se knapparna P.STD, S.STD, P.SIZE. För de flesta användare (även för mig tills nyligen) var syftet med dessa knappar en hemlighet. Men om du fortfarande vill veta vad dessa knappar är till för, läs den här artikeln.
Vad är P.STD-knappen på fjärrkontrollen?
P.STD är en förkortning för Picture Standard eller Picture (Setting Television Definition) och hänvisar till en funktion som låter användare växla mellan förinställda bildinställningar på sin TV. Oftast integrerad i fjärrkontrollerna på äldre CRT-tv-apparater (katodstrålerör), som den här knappen på Samsungs fjärrkontroller, tillåter denna funktion användare att snabbt växla mellan olika förinställningar för bildkvalitet som film, standard och dynamisk. Det exakta namnet och tillgängligheten för dessa lägen kan variera beroende på din TV-tillverkare och modell. Alternativa alternativ inkluderar inställningar som ”bio”, ”mjuk” och ”livlig”. På senare år har P.STD-knappen på fjärrkontroller inte använts.
Vad betyder S.STD-knappen på fjärrkontrollen?
S.STD är en akronym för Sound Settings Television Definition . Med den här knappen kan du byta ljudkvalitet och välja olika lägen, som musik, filmer och tal. Designad för att snabbt växla mellan ljudlägen på en TV, hade TV:n en inbyggd equalizer som justerade ljudnivån vid olika frekvenser, en relevant funktion i det analoga ljudets era. I moderna TV-apparater används denna inställning praktiskt taget inte eftersom TV-apparaterna har blivit smarta och har lämpliga program som automatiskt korrigerar ljudet. Nu har tv gått över till ljud i digitalt format, utan distorsion.
Vad är syftet med P.SIZE-knappen på fjärrkontrollen?
Knappen P.SIZE , eller Picture Size , gör det enkelt att justera storleken på bilden som visas på TV-skärmen. Den här funktionen tillåter användare att anpassa skärmstorleken till olika bildförhållanden, såsom 16:9, helskärm eller 3:4, vilket säkerställer kompatibilitet med ett brett utbud av innehållsformat. Historiskt sett stödde bildstorleksknappen tre huvudlägen på analoga TV-apparater. Det första läget visade hela bilden, vilket potentiellt resulterade i förvrängning på sidorna på grund av den analoga signalens natur. Det andra, standardläget, gjorde att några av bildens kanter kunde sträcka sig bortom det synliga området på skärmen och därmed förblev osynliga. Det tredje läget sträcker ut bilden tills den fyller hela skärmen. Den här tekniken är särskilt användbar för att visa bredbildsinnehåll på en standardskärm, om än med vertikal sträckning och potentiell klippning av bildens kanter.
I modern användning, särskilt på inbyggda TV-apparater med bildförhållandet 16:9, blir bildstorleksfunktionen viktig när du visar innehåll i bildförhållandet 3:4. Detta gör att du kan sträcka ut bilden över hela skärmens yta och därigenom undvika uppkomsten av svarta fält på bildens sidor. Den här funktionen var särskilt relevant för plasma-tv-apparater, eftersom att fylla skärmen helt med bilden bidrog till att förhindra risken för ojämn skärmbränning, ett vanligt problem med denna typ av skärmteknik på grund av statiska bilder som orsakar permanent missfärgning.
