När du köper en ny laptop, bildskärm eller TV vill du såklart ha en enhet som presterar bra och är bekväm att använda. En av de viktigaste faktorerna som påverkar din upplevelse är skärmen. I den här artikeln går jag igenom vad som verkligen spelar roll när du utvärderar bildkvalitet.
Det finns två huvudsakliga sätt att bedöma en skärm: genom att granska de tekniska specifikationerna online eller genom att titta på enheten i butik.
Tekniska specifikationer
Den viktigaste faktorn är skärmteknologin. Dagens skärmar är vanligtvis baserade på LED- eller OLED-teknik. OLED-paneler anses vara mer avancerade – varje pixel avger sitt eget ljus, vilket ger utmärkt kontrast och djup svärta. Dessa skärmar är dyrare och ofta mindre ljusstarka, vilket bidrar till en längre livslängd. Bland OLED-alternativ är Samsungs QD-OLED och LG:s OLED EVO bland de bästa. Samsung erbjuder högre ljusstyrka men också högre strömförbrukning, medan LG använder en unik ljusomdirigerande struktur för att förbättra ljusstyrkan.
LED-skärmar varierar i kvalitet beroende på paneltyp. TN-paneler är föråldrade och hittas ofta i budgetmodeller – de har dålig färgåtergivning och mycket smala betraktningsvinklar. VA-paneler erbjuder bättre kontrast och hygglig färgkvalitet. IPS-paneler har hög ljusstyrka och breda betraktningsvinklar, men har ofta svårt att visa djup svärta. QLED är en förbättrad version av LED-teknik som använder kvantprickar för mer levande färger och högre ljusstyrka. QLED-skärmar, baserade på VA- eller IPS-paneler, finns i många mellan- till högprismodeller.
Färgåtergivning beror också på färgdjup. Billiga skärmar kan stödja endast 6-bitars färg. Vanligare är 8-bitars paneler eller 8-bit + FRC, som simulerar jämnare övergångar genom att snabbt växla mellan färgtoner. Äkta 10-bitars skärmar ger den mest exakta och levande färgåtergivningen. Vissa enheter marknadsför bred färgrymd som “125% sRGB”, men detta innebär inte alltid bättre kvalitet – sRGB är en begränsad standard främst för webben, och att överskrida den garanterar inte en överlägsen bild.
Uppdateringsfrekvensen påverkar hur jämnt rörelser visas på skärmen. Grundläggande skärmar körs vid 60–75 Hz och kommer ofta från äldre tillverkningslinjer. Mer avancerade skärmar erbjuder 100 eller 120 Hz, vilket märkbart förbättrar rörelseskärpa. Spelare föredrar ofta 144 Hz eller mer, även om extremt höga frekvenser (t.ex. 240 Hz) ibland kan kompromissa med andra faktorer som färgdjup eller färgomfång.
Bedömning i butik
Om du har möjlighet att titta på en skärm i verkligheten, observera den från olika vinklar. En TN-panel bleknar snabbt även vid små vinkeländringar. VA-skärmar visar viss minskning i kontrast och ljusstyrka, särskilt ovanifrån eller underifrån. IPS-paneler håller bildkvaliteten stabil från nästan vilken vinkel som helst. OLED-skärmar sticker ut direkt – deras djupa svärta och höga kontrast är svåra att missa.
Även utan att känna till exakta specifikationer kan du ofta se skillnaden mellan billiga och premiumskärmar med blotta ögat. Att bedöma färgdjup visuellt är dock svårare, eftersom vår förmåga att uppfatta färger varierar kraftigt. Vissa personer kan urskilja hundratusentals nyanser, medan andra bara några tusen.
De vanligaste skärmtyperna i moderna enheter
År 2025 använder laptops, monitorer och TV-apparater flera huvudtyper av skärmar, alla med sina egna egenskaper.
Laptops
IPS-skärmar är fortfarande vanligast i laptops. De ger bra färgåtergivning och breda betraktningsvinklar. Premium-modeller som MacBook Pro, Dell XPS och ASUS Zenbook är i allt större utsträckning utrustade med OLED-skärmar med djup svärta och hög kontrast. Mini LED-skärmar ökar också i popularitet, särskilt i Apple-enheter – de ger hög ljusstyrka och bra kontrast tack vare lokal dimning av bakgrundsbelysningen. Vissa modeller har sällsynta IPS-varianter som IGZO eller LTPS, som ger bättre energieffektivitet och bildskärpa. Gaming-laptops har ofta skärmar med uppdateringsfrekvenser på 120 Hz eller mer.
Monitorer
IPS-paneler dominerar monitorer, särskilt inom kontors- och allroundsegmentet. De ger korrekt färgåtergivning och stabil bild från olika vinklar. Billigare eller spelanpassade modeller använder ofta VA-paneler, som har högre kontrast men sämre betraktningsvinklar. OLED-monitorer är fortfarande dyra, men finns nu tillgängliga från tillverkare som LG, ASUS och Dell, särskilt inom design- och gamingsegmentet. Mini LED-monitorer blir populära bland proffs, särskilt för arbete med HDR-innehåll. Uppdateringsfrekvensen varierar från 60 till 360 Hz beroende på användning.
TV-apparater
OLED anses vara guldstandarden för bildkvalitet. De ger perfekt svärta, maximal kontrast och rika färger. Dessa paneler tillverkas av LG och Samsung. Samsung utvecklar även sin egen QD-OLED-teknik, som skiljer sig från LG:s produktionsmetod. Förutom OLED används QLED och Neo QLED i stor utsträckning – dessa är LCD-varianter med förbättrad färgåtergivning och ljusstyrka tack vare bättre materialval. Mini LED används också i LCD-TV-apparater från till exempel Samsung, TCL och Hisense, och erbjuder ljusstark bild med bra svärta.
OLED- och Mini LED-tekniker utvecklas snabbt på marknaden, medan IPS fortfarande är standard i konsumentsegmentet.
