I digitala enheter kan ljud behandlas med hjälp av programvarubaserad dekodning. Till exempel spelar den centrala processorn i bärbara datorer en nyckelroll i att dekoda ljudströmmen. För att säkerställa korrekt uppspelning krävs specialprogram som kallas codecs. Denna metod belastar dock processorn och förbrukar dess resurser.
För att minska belastningen på huvudprocessorn använder tillverkare hårdvarubaserade ljuddekodrar. Dessa kan vara specialiserade chip inbyggda på moderkortet eller separata enheter med inbyggda ljudprocessorer. I detta fall är det inte huvudprocessorn som hanterar ljudbehandlingen, utan en dedikerad dekoder som redan innehåller de nödvändiga codecs.
Tidigare användes separata ljuddekodrar ofta i stationära datorer. I TV-apparater är ljuddekodrar vanligtvis inbyggda på moderkortet. De kan utvecklas av olika tillverkare, som Dolby MS12, en inbyggd ljuddekoder som stöder både grundläggande codecs och Dolby-format.
Dessa enheter kan integreras som separata chip på moderkortet eller existera som externa moduler. I det senare fallet används de främst för att skicka ljud till högtalarsystem och är designade för att bearbeta digitala ljudsignaler (optiska eller HDMI), omvandla dem till ett analogt format som kan spelas upp av högtalarna.
Separata ljuddekoderkort för PC
Denna konfiguration användes tidigare ofta, men idag är det mycket mindre vanligt. De främsta anledningarna är den mer komplexa designen och behovet av ytterligare ljudförstärkare för att skicka ljud till högtalarna. Det är mycket enklare att integrera dekodern direkt i ljudsystemet.
Nedan är ett exempel på ett ljuddekoderkort för en PC.
Externa ljuddekodrar
Det finns också separata ljuddekodrar som tjänar olika syften. Till exempel, om du har ett gammalt högtalarsystem eller en förstärkare som inte stöder moderna ljudformat eller saknar optiska eller HDMI-ingångar, men fortfarande fungerar bra som förstärkare, kan du köpa en separat dekoder för att uppgradera ditt system till moderna standarder.
Vad är en ljuddekoder?
Vissa grundläggande ljuddekodrar kan bara bearbeta stereo-ljud, dekoda bara två kanaler: vänster och höger (2.0). En 2.1-dekoder dekodar inte bara stereo-kanaler, utan extraherar även lågfrekventa signaler för en subwoofer.
En 5.1-dekoder kan bearbeta ljud på sex kanaler:
- Vänster (Front Left)
- Höger (Front Right)
- Center
- Två bakre kanaler (Rear Left och Rear Right)
- Subwoofer
En 7.1-dekoder lägger till två ytterligare sidokanaler, vilket ytterligare förbättrar surround-ljudet.
Dolby Atmos-dekodrar går ett steg längre och skapar 3D-ljud, vilket ger en mer realistisk och spatial lyssningsupplevelse.
