Artificiell intelligens (AI) i moderna TV-apparater och smartphones har blivit en integrerad del av marknadsföring, men dess verkliga kapabiliteter är ofta kraftigt överdrivna. I själva verket innehåller dessa enheter inte fullt utvecklad AI. ”Intelligensen” i de flesta funktioner ligger i användningen av serverkapacitet och algoritmer som utvecklats av tillverkare för att förbättra användarupplevelsen. Låt oss ta en närmare titt på vad denna term verkligen betyder.
Smartphones
AI i moderna smartphones används för följande uppgifter:
- Fotografi: Förbättring av bildkvalitet, bearbetning av bilder i realtid och justering av kamerainställningar beroende på fotograferingsförhållandena. Detta är inte ”magisk AI”, utan inbyggda bildbehandlingsprogram. I sällsynta fall, när mer beräkningskraft behövs, kan bilder skickas till företagets servrar för bearbetning och sedan skickas tillbaka till användaren.
- Röstassistenter: Siri, Google Assistant och andra hjälper till med uppgifter, informationssökning och kontroll av enheten. Telefonen i detta fall är helt enkelt ett gränssnitt som interagerar med AI-system som körs på en server.
- Prestandaoptimering: AI analyserar vilka appar du använder mest och tilldelar resurser för att förbättra prestanda och spara energi. Denna funktion har funnits i smartphones i åratal och är i grund och botten ett enkelt program som anpassar sig till användarens vanor.
- Säkerhet: Ansikts- och fingeravtrycksigenkänning kallas ofta AI-element, men i själva verket bygger de på standardiserade igenkänningsalgoritmer, inte på riktig artificiell intelligens.
- Personalisering: Rekommendationer för innehåll och appar baseras på användarbeteendeanalys. Detta förbättrar användarupplevelsen men är inte ett tecken på oberoende intelligens.
TV-apparater
AI i TV-apparater är kanske det mest framträdande exemplet på marknadsföringsstrategier. Tillverkare påstår sig ha AI-processorer, men i själva verket är dessa teknologier oftast bara algoritmer som utför specifika uppgifter:
- Bildförbättring: Justering av ljusstyrka, kontrast och färgbalans samt anpassning till belysning i rummet – detta är inte resultatet av AI, utan förinställda mallar.
- Ljudbehandling: Optimering av ljud för bättre lyssnarupplevelse, såsom att förbättra dialoger eller anpassa sig till rummets akustik – detta kräver inte AI, utan bara ljudbehandlingsalgoritmer.
- Innehållsrekommendationer: Analysering av tittarpreferenser och förslag på nya filmer eller kanaler – återigen är detta resultatet av algoritmer, inte ett intelligent system som kan lära sig på egen hand.
- Röststyrning: Inbyggda röstassistenter, som Google Assistant, Amazon Alexa och andra, gör det möjligt att styra TV-apparaten och anslutna enheter. TVi sig använder dock inte AI för att fatta beslut; den utför bara kommandon.
Vad är sant och vad är marknadsföring?
- Sanningen: AI existerar, men i de flesta fall är dess roll begränsad till att förbättra funktionalitet och användarinteraktion. Maskininlärningsalgoritmer i TV-apparater och smartphones kan inte verkligen kallas AI, eftersom de inte ”lär” enheten utan helt enkelt använder förinställda mallar för att justera inställningar.
- Marknadsföring: Vissa företag kallar till och med enkla algoritmer för ”AI” för att skapa intrycket av innovation och sticka ut på marknaden. Riktig AI syftar på system som kan lära sig och fatta beslut baserat på data, men för närvarande använder de flesta enheter bara förinställda algoritmer, och deras kapabiliteter är inte så imponerande som marknadsförare skulle vilja att vi ska tro.
Så, AI i moderna enheter är inte ett mirakel, utan snarare en avancerad teknik som underlättar interaktionen med enheter och förbättrar användarupplevelsen. Att betrakta AI som något revolutionerande eller ”magiskt” är mer en marknadsföringsstrategi än verklighet.
